Iratus sum hodie.
Jag vart förbannad idag, (det är vad det står som överskrift på latin, Google översättning så jag vet ej om det stämmer). En närstående som ständigt prioriterar allt annat än mig och det börjar slita på mig. Problemet är att människan inte förstår vad det gör mot mig och min normala reaktion är att med sunt förnuft och dialog förklara det olämpliga med det och vilka konsekvenser det får i långa loppet.
Jag är en verbal person och jag behöver stimulans i form av samtal och när en person ej kan ge tillbaka det och blir tyst så har jag blivit förbannad för att jag tycker att det är respektlöst att behandla folk på det sättet. Kanske betyder jag inte så mycket för människan så att det är relevant men i regel vill folk ha reaktioner på konflikter.
Endast med samtal kan man undvika konflikter, lösa dem och gå vidare. Struntar man i det så är det av ignorans eller så fungerar inte den normala delen av hjärnan som innefattar diskussioner. Värsta är när dessa personer blir förbannade och då är de tysta och kan nämna det många år efter när man inte har en susning om vad de talar om och då har de hållit ett ont öga till en under all den tid utan att man själv har varit medveten om problemet. Saker byggs då på och det slutar sällan väl.
Jag tycker att det är respektlöst att bete sig på detta vis eller när personen sätter sig och grinar åt precis allting, jättesvårt att prata med dessa människor för de är inte öppna för samtal och än en gång ligger problemen under ytan och pyr. Inget gott kommer ur det heller.
Människan är sociala djur och behöver andra människor för känslomässig kontakt via t.ex. samtal, man vill bolla ideer eller har frågeställningar om exempelvis olika vardagsproblem och då måste ju kommunikationen mellan varandra fungera.
Framför allt så är tilliten till sin närstående/vän viktig och relationer bygger just på samtal så att man kan skapa tillit. Fungerar inte detta så fungerar inte relationer oavsett med vem det än må vara. Där är jag väldigt selektiv med nya kontakter för jag märker fort om det går att lita på någon eller inte. En person jag inte litar på vill jag ej ha någon relation med därför att sådana människor är ingenting att ha. Personer som bara dyker upp när de behöver något och aldrig ställer upp i övrigt/ eller aldrig hör av sig men förväntar sig att du skall göra det.
Kände mycket folk förr i tiden men så fick jag ideen att jag skulle kolla vilka det var som var intresserade av att ha kontakt med mig så jag slutade höra av mig. Nästan alla personer försvann. Andra rövhål är skyldiga mig pengar och när man frågade om dem så vart de osynliga men jag anser att det är en billig lärpenning jämfört med att ha kvar skräpet som vänner. Den som blåser folk på pengar är inte värd att ha kontakt med.
Mycket av min buttra natur sållar bort skräpfolket men det ger också en del bekymmer i och med man uppfattas som vresig och vrång. Men är folk trevliga mot mig så är jag trevlig tillbaka (oftast)